lyckedal.se © 2002 

lyckedal.se © 2002 

LYCKEDALS KENNEL

Dreverbloggen »

Klicka på länken för att komma till bloggen.

Drevrarna

I kenneln finns drevrarna Anie som vi kallar för Lillan (det är hon som håller i kopplet) och Mönstergårdens Honey.

Lillan och Honey föddes vårvintern 2009 med en månads mellanrum. Honey kommer från Mönstergårdens kennel med Flotägårds Dilba som mamma. Lillan som i stamtavlan heter Anie är från Söderfors och Dan Jansson. Lillans pappa är Flotägårds David. De här två kan betraktas som kusiner och som ni förstår är det Flotägårdsblod (Fredrik Eriksson, Vattholma i Uppland) som gäller som grund i uppfödningen.

Min första drevertik, Flotägårds Bizzy, var syster med Flotägårds Buzan som är mor åt Flotägårds Dilba och Flotägårds David. Bizzy var en enastående hund som allt som oftast fick jaga av områden där andra hundar redan gått tomt och jag vill säga alltid, så plockade hon fram något djur att driva ur den såten.

Jag hoppas att det ligger i blodet och om mina drevrar blir bara hälften så bra som Bizzy, så kommer dom att vara utomordentligt bra och roliga att jaga med.

På bloggsidan kommer jag fortsättningsvis att beskriva hur det går för mina drevrar både under jakt, jaktträning och olika prov.

Lillan (tv) och Honey med sina CK-rosor från lördagen

på Leksandsutställningen 2010. Domare Göran Fastén

Viltspårträning

Både Honey och Lillan går bra på träningen. Lillan kanske är i ivrigaste laget men med något svårare spår kommer hon säkert att inse att metodiskt arbete lönar sig bäst. Hittils har de gått spåren fullt ut utan att uppvisa problem att hålla spår.

Lillan på harslag den 20 januari 2013

Vi saknar vår kompis, gamla Flotägårds Bizzy.

Ett Ess i skogen

Bli medlem i Svenska Dreverklubben

klicka här

Jaktligt går hon som tåget och är klippsäker att ta upp. Hon har ett skall som hörs något oerhört bra. Hon driver utan vidare till 1:a pris i de flesta fall. På Leksandsprovet gick det inte så bra. Hon fick i alla fall ett andrapris och blev provets näst bästa hund på det.

Det var bara en hund som fick ihop ett förstapris och jag med flera tycker det är konstigt att alla hundarna hade jättebesvär att hålla spåret, särskilt när de kom ut på öppen mark eller hyggen. Vi tar dock nya tag till hösten 2014.

Mönstergårdens Honey tog sitt tredje CK på Leksands-utställningen 2013.  Vid utställningen i Högsbo (GKK) fick hon sitt andra CK som räknas och sitt första cert. På Leksandsutställningen 2012 fick hon sitt första CK som "räknas" i jaktklass. Tillsammans med råetorna hon fick på jaktprovet i Sörmland under hösten 2013 kan hon nu tituleras SU(d)CH.

Under sommaren ska vi plocka in de kvarvarande två viltspårettorna också. Det känns inte som någon vidare svår uppgift.

Sedan blir det nog en valpkull under hösten 2014, efter en ruggigt bra tik. Vi ska bara hitta en rejäl hane också.

Lillan (Anie) går också rätt bra men hon är lite "lillasyrran" som inte riktigt når samma klass jakligt ännu men jag är inte särskilt orolig. Hon behöver bara få koncentrera sig på uppgiften. Det blir lika för henne... viltspåret som saknas ska sitta i sommar liksom jaktproven till hösten 2014. Hon har tre cert och ett antal CK inkluderat ett CACIB, så hon är den snyggaste av de båda drevrarna.

Hon driver normalt upp mot en timme, sen lägger hon av och kommer tillbaka. (Ska bara upp över 60 minuter varje gång).

Vi planerar en kull efter henne under försommaren 2015.